Lappland

Återigen har jag haft förmånen att besöka Lappland med sina storslagna vyer och fantastiska natur, tillika med ett oerhört trevligt sällskap liksom förra gången! Resan företogs medelst tåg som tar ungefär ett dygn om allt går som på räls. Förhoppningen var ju att få se och fotografera norrsken men här finns ju obegränsat med motiv av allehanda slag, men att bara vandra omkring på fjället och se sig mätt på vattenfall eller berg räcker långt. En förutsättning för att få se och fotografera norrsken är ju klart väder men nu var det minst sagt skiftande och övervägande mulet, mycket dimma samt låga moln som släppte ifrån sig både regn och snö.

Gryning över Torne träsk sedd från Björkliden.

Från vårt basecamp, stugan i Björkliden hade vi uppsikt över Čuonjávággi, Lapporten. Ett motiv omöjligt att inte fotografera även om det kanske är ”sönderfotat”, ett motiv likväl oerhört vackert och i ständig förändring i det växlande ljuset där det då och då kikade fram mellan molnen.

Lapporten kikar fram.

Dag två blev det en tur till Ábeskoeatnu, älven som mynnar ut i Torne träsk nedanför Abisko. Den forsar fram genom en djup och vacker canyon, inramad av björkskog för att lugna ned sig vid mynningen där den bildat ett fint litet delta. Insprängt i det svarta berget fanns en ljusare bergart, ( Dolomitkalksten ) som en gång utgjorde havsbotten, på botten av älven låg de vita klippblocken utspridda och skapade fina kontraster.

Abiskojokka.
Kontraster.
Gott & Blandat.

Vädret såg minst sagt inte idealiskt ut inför nattens tänkta norrskensfotografering men i kvällningen begav vi oss upp till en utsiktsplats med kameror och stativ, man önskade att man hade en terrängående el-cykel.

Dag nr 3 såg inte mycket bättre ut vädermässigt men det blev en tur till riksgränsen och lite sightseeing längs vägen. Dock gillar jag dimma och moln lika mycket som solsken, snö och regn så det blev en hel del bilder att bläddra bland nu i efterhand.

Efter mörkrets inbrott klarnade det plötsligt upp och stjärnhimlen började visa sig varför det blev utryckning med kameran, på himlavalvet började ett grönt sken uppenbara sig och lite oförberedd som man var ställde jag mig slutligen ibland björkarna bakom fjällhotellets parkering för att komma undan lampor och andra oönskade objekt. Kvällen bjöd dock inte på mycket mer än ett svagt norrsken men några bilder blev det ändå.

Ny dag och nya utfärder, denna gång norrut längs E10 där det skulle utforskas vid en jokk men jag tyckte det såg mycket intressantare ut upp mot den branta fjällsidan där ett vattenfall ringlade sig ner från hög höjd varför jag vandrade uppåt på en grusväg. Efter att ha tagit mig över malmbanan möttes jag av en trevlig björkskog till synes helt utan spår av människor, däremot syntes älgspillning och spår, ovanför svävade en örn och några korpar. En liten bäck fick visa vägen upp genom skogen och snart befann jag mig uppe på en liten ås och kunde betrakta hela fjällsidan, dekorerad som den var med snö upptill och vackra höstfärger vid dess fot. Här slog jag mig ned och plockade fram kaffetermos och choklad!

Ovan trädgränsen

Sörplande på kaffekoppen ser jag något röra sig högt upp på fjällsidan, en stor älgtjur kommer sakta gåendes mot vattenfallet varpå jag sätter kameran på stativet samt monterar konverter för att komma närmare. Då och då stannar han och vrider huvudet åt mitt håll, kanske vet han redan att någon behagat inträda i hans rike.

Älgen närmar sig vattenfallet och jag tänker att det kan bli fina bilder när han går över men istället stannar han, vrider åter huvudet åt mitt håll och börjar trava neråt och försvinner bakom några klippblock. Väntade en bra stund men ingen älg syntes till och nu börjar det snöa så jag börjar ta mig neråt igen, glad och nöjd över upplevelsen.

Dag fem bjuder på en vacker soluppgång innan molnen och dimman trollar bort solen men det blir bestämt att vi vandrar upp på fjället på upptäcktsfärd, själv var jag nyfiken på vattendragen och flera vattenfall fanns på nära håll.

Vid Silverfallet.

Ovanför fallet tilltalades jag av vattnets framfart mellan klippväggar o stenblock så här försökte jag bruka allvar med kameran på stativ samt olika filter. stundtals var det ett fantastisk vackert och mjukt ljus.

Kråkbärsris.

Dag nummer sex spenderades bland annat med ännu en tur till Abisko och älven. Var vi än kom i Lappland syntes små vita flygfän fladdra omkring men i en liten pöl på de svarta klipporna flöt de som slutat fladdra omkring bland höstlöven.

Sista kvällen och chansen på norrsken men molnen dominerade himlen och kvällen vigdes åt en brakmiddag bestående av renskav, mos och lingon, gräddsås och vin spädde på välbefinnandet ytterligare. Camilla gick iväg med soporna och man började fundera på sängen när dörren flyger upp och det gapas om klar himmel samt att stjärnor kan beskådas. Vi drar på kläderna och masar oss upp för berget i mörkret och den tilltagande vinden. Uppe på utkiksplatsen försöker vi få ordning på kamerorna, en del moln och dis men stjärnorna tindrar på himlavalvet och ett magiskt grönt sken börjar uppenbara sig.

Det blev inte det fabulösa norrsken man drömt om och därför ganska mörka bilder, ännu mörkare blev de när jag laddade upp dem här men alltid fantastiskt att se, särskilt för oss i söder. Ett fenomen som är lurigt att fotografera samt redigera för en amatör! Dagen därpå var det dags för den långa tågresan hemåt genom hela vårt avlånga land, susande genom Norrland i mörkret kunde vi se norrskenet spela på himlen. Avslutningsvis en mobilbild tagen akterut från tåget.

Tack Camilla, Torsten & Marie för en underbar resa!

10 reaktioner på ”Lappland

  1. Så himla vackert! Obegripligt hur skönt grönt vattnet är, och dessa mäktiga vyer som får en att förstå hur små vi människor egentligen är.
    Många finfina bilder Måns, fint att få se!
    Inger

    Gilla

    1. Tack Inger!
      Visst kände man sig liten ibland mitt i allt det storslagna, speciellt i mötet med den stora Älgen. Vattnet var så klart och som du skriver hade vattendragen otroligt fina färger! Ha det nu underbart i Bohuslän och hoppas du får många fina bilder till samlingen!
      Måns

      Gillad av 1 person

  2. Underbart vackert reportage! Allt är vackert men favoriten är no Abiskojokka med det azur-färgade vattnet, vilken karamell! Och älgtjuren blev ju super, en riktig konung med större krona än jag först trodde.
    Du lär bli nersölad med rosande kommentarer 👍😃

    Sent from my iPhone

    Gilla

    1. Tack Jocken!
      Abiskojokka är fantastiskt fint med sina färger och fina formationer, ja hela lappland är en karamell, härligt att se så mycket orörd natur. Fint också att pricka in tiden mellan sommarsäsong och vintersäsong, vi var dom enda i hela stugbyn! =) Älgen ja, den största jag har sett iaf och i den fjällskogen fanns säkert fler djur.
      Välkommen hem till vågorna!

      Gilla

  3. Tack för att ni delar med er av era fantastiska upplevelser. Jag njuter när jag ser era bilder och reser i fantasin och vem vet kanske får jag uppleva något av detta framledes. Vår underbara natur finns överallt runt omkring oss. Måtte flera förstå att värna om den.

    Gilla

    1. Tack Lisa! =)
      Det är jag säker på att du får, faktum är att det är ganska trevligt med den långa tågresan där man får se mycket av vårt land! Tyvärr även alla gigantiska kalhyggen och monotona skogsplanteringar med mera. Ja, måtte fler börja inse och värna om naturen!

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.